Ett hållbart trängsliv: om den en pulsökande retoriken och spanska kanelkakor.



Jag ligger hemma i sängen och äter spanska kanelkakor och äppelklyftor. Det var två dagar sedan jag nekades att kliva på ett flygplan från Palma till Stockholm. Den spanska flygläkaren talade överdrivet tydligt och högt. Hade jag tagit kokain? Druckit stora mängder alkohol? Rökte jag?


Im a healthy person, försökte jag säga. I have been working on a training camp. Hade jag ångest ville läkaren veta och jag kunde inte svara? Det är ångestfyllt att ligga och visa pattarna för spanska sjukvårdare medan de fäster elektroder på en, men jag var inte överdrivet rädd, hade inte svårt att andas, men pulsen skenade och det var mycket obehagligt. Den hade rusat flera dagar. Hjärtat kändes fladdrigt - det susade i öronen.

Jag ligger hemma i sängen och äter spanska kanelkakor och äter äppelklyftor. Det har gått 48 timmar sedan jag nekades att kliva ombord på flyget och stället blev körd till akuten. Och jag tänker på hälsa. Hur oerhört komplext det är. Även en kvinna som tränar varierat 4-5 dagar i veckan, äter allsidigt och nyttigt, har goda trygga relationer och ett roligt givande arbete kan plötsligt tappa fotfästet. Stress är inte alltid synonymt med tidsbrist. Hälsa är aldrig bara ”kost och träning”. Även en kvinna som någorlunda vet vem hon är och i grunden gillar sig själv kan hamna i en spansk ambulans med skenande hjärta och kraftigt förhöjt blodtryck.


Jag ligger och smular spanska kanelkakor i sängen, som min man bäddat rent inför min hemkomst, och scrollar på mobilen. Då ser jag det, inlägget från en gymägare:



Min puls skall icke påfrestas men nu pumpar det på bra. Jag djupandas och tar sedan spjärn.

- Ät sallad, träna 5 dagar i veckan, ha låg fettprocent och dö ändå! vill jag skrika.


Posten har fått många lajks och jag förstår det. Retoriken är enkel och rak. Det är ofta frustrerande att arbeta med hälsa och träning och försöka få fram sitt budskap. Då är det lätt att ta till förenklingar. Samtidigt: finns det någon som ifrågasätter att träning och låg fettprocent är högstatus? Det är högstatus att se vältränad ut. Ingen har missat det. Men hälsa är inte att välja bort Netflix och alltid äta sallad. Det är beskrivningen av ett torftigt liv. En del av en hälsosam livsstil är att motionera och träna och välja nyttiga livsmedel och försöka få till ordentligt med sömn - absolut. Det gör vi för att stärka våra resurser för att klara av det oförutsedda, galna, sjudande, roliga och skrämmande livet. Ibland är hälsa att ligga i sängen och äta kanelkakor. Vi som gymägare eller tränare ska lyssna väldigt noga på våra kunder för annars kan vi skada istället för att hjälpa.


Hälsa är att stå mitt i sitt eget liv, acceptera de ständiga förändringarna och kaoset det innebär att vara människa och att ha resurser nog att klara av att återta balansen när en vacklat. Hälsa är aldrig låg fettprocent.


Hälsa är något väldigt individuellt och beror på var du kommer ifrån, dina erfarenheter, din genetik, dina tankar om dig själv. Att motionera och träna kan absolut stärka känslan av kroppslig kompetens, göra att du sover bättre, minska ångest och smärta och stärka kärl och hjärta. Motion ger en hälsofrämjande cocktail jag aldrig vill vara utan, och jag har utbildat mig över fyra år för att kunna dela den medicinen med så många som möjligt.


”Hälsa” är inget fast begrepp, det böljar och flödar över tid i en människas liv, precis som vi måste låta träningen göra. Vi behöver fylla på och stödja upp med anpassad träning i perioder i livet när det är svårt att få till, och vi kan trycka på mer i perioder när det finns utrymme. Vi i behöver vila mer i bland. Om du tror att sallad, träning fem gånger i veckan och frånvaro av Netflix är receptet kommer du mycket snart att misslyckas eftersom livet händer trots rigorös planering. Istället för att ha rustat dig för livet har du försökt leva i en utopi som på sikt gör dig blind för andra värden. Det blir svårt att komma tillbaka till utopin när du halkat till. Du kommer bli av med dina kunder eftersom du fått dem att tro att det misslyckats, bara för att de försökte leva. De kommer att bli djupt stressade.


Det är därför jag erbjuder mina kunder massor av varianter på vad hälsa är och anpassar träning för dem, för den specifika perioden i livet, och det handlar aldrig om fettprocent.


Att stressa och oroa sig är en del av livet. Att köra på för hårt händer alla då och då. Det finns inget botemedel, men nyckeln är inte att prioritera sallad och träning fem gånger i veckan utan att kunna dosera utifrån förutsättningarna.


Jag tänker ibland på en del av träningsvärldens retorik som något mycket militaristiskt och patriarkalt. Man ska bita ihop, stå ut med smärta, och gå hela vägen till gränsen av vår fysiska kapacitet. Hur många gånger har du inte hört att det är utanför komfortzonen förändring sker?


Faktum är att det är precis så här en fysioterapeut jobbar, minus svettiga bara bringor. Är du skadad vet vi att träning och rörelse inte bara hjälper dig att läka, utan också ökar din tolerans för smärta. Rörelserädsla kopplat till skada måste utmanas utanför det patienten känner sig bekväm med på egen hand. Med det sagt vill jag säga att träningens principer gäller för alla, från en stukad fot hos den otränade till elitmotionären. Just därför önskar jag att vi kunde prata annorlunda om träning. Istället för att höja ribban borde vi sänka den - bjuda in och släppa till. Det är okej med Netflix ena dagen och tuffa intervaller andra. Sallad och choklad.


Det är inte heller bara utanför komfortzonen det magiska sker. Det magiska sker över tid, när vi fortätter och håller liv i en aktiv livsstil, dag efter dag, år efter år. För att det ska fungera behöver en stor del av träningen för de flesta vara hyfsat bekväm. Icke-optimerad vanlig jäkla kött & och potatis-träning.


Mitt besök på en spansk kardiologmottagning var inte i första hand kopplat till min träning men jag fick ägna de kommande 3 månaderna åt att återerövra min fysiska aktivitet och jag håller fortfarande på. Allt var utanför komfortzonen de första månaderna. Jag undersöker fortfarande. Hade jag inte varit så trygg i min identitet som tränande människa hade den där posten, och hundratals andra liknande, kunnat ruinera mitt träningsliv. Att inte duga, att inte räcka till. Skuld över att vara sjuk.


Vi som arbetar i med hälsa måste kunna möta våra potentiella kunder och medmänniskor bättre än så. Vi måste förstå att träningens principer gäller alla oavsett livssituation och förmåga och att vi kan göra skillnad- om vi vågar sluta låta som militärer. Vi kan sälja hur många hårda regimer och programmeringar vi vill men ingen skillnad kommer att ske på djupet förrän vi förstår att det är i det mellanmänskliga hälsa händer. Åt var och en efter var ens behov. Hjälp att ta i ordentligt, guidning i återhämtning. Tyngdlyftning ena dagen och kanelkakor i sängen den andra. Aldrig sluta, men ständigt bli förlåten. Det är ett hållbart (tränings-)liv.

6 views0 comments

Recent Posts

See All