För en vecka sedan hade jag en inspirationslektion om entreprenörskap med elever på en hälso- och pt utbildning på Lillsveds Folkhögskola. De hade ”entreprenörvecka” och när jag läste deras schema för dagarna såg det verkligen roligt ut. De var flera småföretagare där för att berätta om sin resa och dessutom skulle representanter från verksamt komma och berätta rent praktiskt hur man gör för att starta upp ett företag. Jag hade ganska fria händer och försökte spalta ner det som varit viktigt i mitt företagande, utan att bli allt för personlig.
Grejen är att jag kan få spunk på själva ordet ”Entreprenör”. Det får mig att tänka på en ung kotlett-frisyr som jagar investerare. Om någon presenterar sig själv som entreprenör tappar jag intresset direkt. Och sedan entreprenörskap blev en obligatorisk av alla utbildningar efter grundskolan har jag haft min beskärda del av olika temakurser om entreprenörskap som varit riktigt…dåliga. På karolinska institutet (som är världskänd för sin högprofilerade medicinska utbildning) fick jag klicka i kryssrutor om vilka personer som startat olika kända svenska företag. IKEA, Spotify osv. Sedan kom de på att de behövde ha ett kvinnligt företagande representerat också så de kastade in Linas Matkasse i slutet av formuläret.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad entreprenörskap är, (trots då högskolepoäng i ämnet) men jag tror på idédrivet företagande. Speciellt om du ska starta en egen låda utan speciellt mycket kapital annat än din egen kunskap och person.
Här är mina tips till dig som vill starta eget i träningsvärden:
1) Inventera dina resurser.
2) Fundera på vad samhället/människor behöver.
3) Odla ditt särdrag.
4) Jobba hårt men slappa som en drottning.
5) Ta risker, men våga säga nej.
6) Vårda ditt kontaktnät.
Inventera dina resurser:
Hade en sann entreprenör skrivit det här hade det stått ”Vad brinner du för?” OM du brinner för något så grattis till dig! Jag tror dock inte att alla behöver brinna så hårt hela tiden. Det är lätt att känna sig dålig om man inte brinner. Men det är bara sunt att inte brinna jämt. Dina småstarka känslor och magkänsla duger gott. Så:
Vad kan du?
Vad ömmar, du för, vad bryr du dig om?
Vad har du lätt för?
Vilka egenskaper har du?
Vad vill du lära dig mer av?
Skriv listor, fråga människor du litar på hur de ser på dig och din personlighet. Det är inte alltid lätt att få syn på sig själv. Även dina dåliga erfarenheter kan ha betydelse här.
Fundera på vad samhället/människor behöver:
Behövs en till personlig tränare? Jodå, efter den här pandemin kommer behovet vara stort, och självklart ska du kunna dina övningar, din anatomi och ha dina intentioner med kunden på plats. Men förutom det behövs DU och dina erfarenheter. Kan du teckenspråk? Perfekt. Har du jobbat mycket på kontor – bra, då vet du hur svårt det är att få till rörelse på arbetsplatser. Jobbat i vården och vet hur trött man kan vara efter ett pass på sjukhus? Etc etc. Definiera de problemen som finns och formulera lösningar.
Odla ditt särdrag:
När du hittat ditt eller dina spår. Odla ditt särdrag. Tala om det för alla som vill lyssna. Lär känna folk med liknande intressen. Berätta vad du vill göra i framtiden. utbilda dig mer. (På entreprenörsspråk: ”Profilera dig”)
Jobba hårt- men vila som en drottning:
En utmattad hjärna är en dålig idéskapare och kreatör. Hårt jobb kräver riktig återhämtning. Det är som vilket tungt benpass som helst! Mat och sömn. Det är i pauserna vi blir starka. Vad återhämtning är för dig har jag ingen aning om. För mig är det att träna, pyssla med blommor och läsa blodiga deckare… I vår värld där hälsa står i fokus måste vi leva som vi lär. Det fungerar inte att hjälpa människor med deras träning och återhämtning på ett trovärdigt sätt om du själv känner dig utmattad.
Ta risker, men våga säga nej:
Om jag aldrig hade gjort något som skrämt skiten ur mig skulle jag fortfarande arbeta i bokhandel. Men de gånger jag verkligen tappat fotfästet är de gånger då jag kört över mina inventerade resurser. Herregud. För drygt 10 år sedan bloggade jag och tog jag mina barn på promenad för att tejpa upp lappar i närområdet. Affischer som gjorde reklam för gympa i parken. Sedan dess har jag skrivit för magasin och förlag, drivit crossfitbox, arbetat med och arrangerat träningsresor, medverkat i tv och radio och skaffat mig en akademisk utbildning. Klart som fan jag varit rädd. Klart jag misslyckats. Men jag har också tackat nej till sakersom varit för svåra eller inte stämt med min inventering. De gångerna har jag alltid försökt hitta en lösning och det leder mig in på nästa punkt…
Vårda ditt kontaktnät:
...Jag tipsar vidare. När jag har tackat nej till något som jag inte haft resurser nog att leverera har jag alltid försökt tänka ut vem som har de resurserna.
Man behöver inte vara mingel-expert, det är enklare än så. Var snäll och artig. Mot alla. De bästa jobben har jag fått genom kunder som sett att mina tjänster behövs för någon annan, som haft mig i bakhuvudet när det behövs någon med min kompetens. Men också från kollegor som jobbar med snarlika saker. Jag tycker om att tipsa och prata med nya personliga tränare.
Stå för det du gör så du orkar även de tuffa dagarna. Att vara småföretagare är inte att sälja sig själv (det är ett annat yrke). Men det är att erbjuda den del av dina erfarenheter som du tror att andra kan ha nytta av. Fortsätt skaffa nya erfarenheter resten av livet. På så sätt kommer du alltid vara lite rädd. Och då vet man att man lever!
Det finns massor mer att skriva och prata om i det här ämnet. Men någon måste lyfta vikterna på min innergård.
PS. En punkt till: sträva inte efter perfekt, då blir inget gjort.
Kram!
/Elin
Nätverkande kettlebells: 12 tar hand om nybörjarsvingar och pressar. 20 tar hand om marklyft för nybörjare och 16 tar en mer utmanande turkish getup. Mer avancerade utmanare snatchar 20. Alla behövs.
